JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Högsta domstolen preciserar gränserna för s.k. likgiltighetsuppsåt

[2016-07-14] Högsta domstolen

En man dödade en annan med ett knivhugg i ryggen. Gärningsmannen hade en psykisk störning som gjorde att det vid bedömningen av hans uppsåt inte kunde uteslutas att han trodde att offret inte skulle dö av hugget. Han döms därför inte för uppsåtligt dödande utan för synnerligen grov misshandel och grovt vållande till annans död till sex års fängelse.

Händelsen inträffade sommaren 2015. Gärningsmannen bar kniv för att han var rädd för en antagonist. Han tyckte också att den man som han knivhögg uppträdde på ett obehagligt sätt, och händelserna utvecklade sig så att han kände sig hotad. Han högg mannen med kniven, enligt egen uppgift utan tanke på att den andre skulle dö men för att han kände sig rädd och måste komma bort från platsen.

Enligt Högsta domstolen har den som begår en gärning av detta slag normalt uppsåt till att offret ska dö. Mycket talade också för att gärningsmannen var likgiltig inför om den andre mannen skulle dö. Men på grund av bland annat gärningsmannens psykiska störning gick det inte att bortse från möjligheten att han inte trodde (i betydelsen antog eller utgick från) att den andre skulle dö.

För att den som dödar någon annan ska dömas för mord eller dråp fordras det att han har uppsåt till att offret ska dö. Man talar om tre grader av uppsåt. Avsiktsuppsåt innebär att gärningsmannens avsikt är att döda. Insiktsuppsåt innebär att han visserligen inte berövar den andre livet med avsikt men ändå förstår att detta kommer att bli effekten. Den lägsta graden av uppsåt kallas likgiltighetsuppsåt. Då har gärningsmannen inte avsikt att döda och han förstår inte heller att den andre kommer att dö, men han förstår att det kan ske och är dessutom likgiltig för hur det ska gå.

I domen preciserar Högsta domstolen hur det ska fastställas om gärningsmannen har haft likgiltighetsuppsåt. Det nya är att gärningsmannen ska presumeras ha varit likgiltig om han trodde – i betydelsen antog eller utgick från – att offret skulle dö.

I tingsrätten dömdes gärningsmannen för mord till fängelse i 15 år och i hovrätten för mord till fängelse i 14 år. Högsta domstolen dömer honom för synnerligen grov misshandel och grovt vållande till annans död till fängelse i sex år.

 


Bifogade filer:

B 379-16


Senast ändrad: 2016-07-14

För mer information kontakta:

Göran Lambertz
Justitieråd
070-312 88 31