JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Dom om intervjuad persons rätt till anonymitet.

[2015-03-27] Högsta domstolen

En kvinna som intervjuades av en tidningsjournalist om en våldtäkt och i artikeln uppträdde under fingerat namn har kunnat identifieras. Eftersom hon inte ansågs ha samtyckt till att hennes identitet röjdes innebar det ett brott mot tystnadsplikt.

I tryckfrihetsförordningen finns det en bestämmelse som innebär att den som tar emot ett meddelande för offentliggörande i tryckt skrift inte får röja vem som har lämnat meddelandet. Bestämmelsen skyddar även den som lämnar uppgifter om sig själv, t.ex. vid en intervju. Undantag från tystnadsplikten gäller om uppgiftslämnaren har samtyckt till att framträda.

I en dagstidning redovisades under rubriken ”Jessica utsattes för våldtäkt i taxi. Chauffören fick fängelse – men får fortsätta köra” hur en kvinna hade blivit våldtagen av en taxichaufför. Kvinnans ansikte, delvis dolt i mörker, syntes på fotografiet. Artikeln byggde på en intervju med kvinnan, som genom uppgifterna i artikeln och fotografiet kunde identifieras av åtminstone vissa personer. Justitiekanslern väckte åtal mot journalisten, fotografen och redaktören.

I Högsta domstolens dom konstateras att pressetiska hänsyn till kvinnan visserligen togs, men att sådana publicistiska överväganden får betydelse endast om det finns ett samtycke till att det grundlagsfästa anonymitetsskyddet inte upprätthålls. Domstolen konstaterar också att det vid en vanlig intervju i allmänhet kan förutsättas att den som medverkar är införstådd med att namnet publiceras, men att bedömningen beror på förhållandena i det enskilda fallet, t.ex. vem som lämnar meddelandet och vad detta avser, liksom vad som kan anses vara det normala i situationen.

Tingsrätten och hovrätten ansåg att åklagaren hade bevisbördan för att något samtycke inte förelåg och att det inte var bevisat att kvinnans samtycke saknades.

Högsta domstolen slår nu fast att det mot bakgrund av det grundlagsskyddade ändamålet med tystnadsplikten krävs att en tilltalads invändning om att den intervjuade personen hade samtyckt till att identiteten röjdes framstår som sannolik för att den ska kunna leda till frikännande. Att kvinnan hade godkänt texten och inte hade invänt mot de bilder hon visades på kamerans display innebar inte att invändningen om samtycke kunde godtas. Straffet bestämdes till böter och kvinnan ska ha 20 000 kr i skadestånd.


Bifogade filer:

B 3594-14


Senast ändrad: 2015-03-27

För mer information kontakta:

Dag Mattsson
Justitieråd
08-561 666 18

Peder Bjursten
Justitiesekreterare
08-561 666 39