JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Avtalsbundenhet vid successivt undertecknande av avtal om fastighetsköp

[2012-12-21] Högsta domstolen

För att ett fastighetsköp ska bli bindande krävs att både säljare och köpare har skrivit på avtalet. I ett tidigare avgörande (NJA 2000 s. 747 I och II) slog HD fast att när en part har skrivit på och lämnar avtalet till den andre, blir avtalet inte bindande redan genom dennes underskrift utan först när avtalet lämnas till en utomstående person. Ett skäl för att inte kräva att handlingen lämnas till motparten – vilket hade varit mer i linje med principerna för hur en part i allmänhet blir bunden av sina rättshandlingar – var att en senare bindningstidpunkt ger den sist undertecknande parten större möjligheter att spekulera på motpartens bekostnad. 

I det nu aktuella målet hade en köpehandling som först säljaren och sedan köparna undertecknat lämnats till överförmyndaren för godkännande, eftersom en av köparna var underårig. Frågan var om avtalsbundenhet uppkom när överförmyndare skrev på avtalet. 

I avgörandet uttalas att avtalsbundenhet uppkommer när handlingen med den sist undertecknande partens underskrift delges motparten, när handlingen lämnas till en mäklare och när den ges in till inskrivningsmyndigheten i ett inskrivningsärende. 

Beträffande den princip som HD slog fast i 2000 års fall – att bundenhet uppkommer när handlingen lämnas till en utomstående person – noterar HD nu att den först undertecknande parten har ett visst skydd mot illojal spekulation av motparten genom att han dels när som helst kan ångra sig så länge något bindande avtal inte föreligger, dels kan ha rätt till skadestånd om motparten har handlat oaktsamt. Det gav utrymme för en snäv tillämpning av principen. Enligt HD krävs det för att handlingen ska anses utlämnad till en utomstående person att 1) den mottagande personen inte får stå under den sist undertecknande partens instruktionsmakt, att 2) det vid avtalsingåendet framgår att handlingen kan komma att lämnas till personen, och att 3) denne har en skyldighet att lämna handlingen till den först undertecknande parten. Överförmyndaren ansågs inte uppfylla dessa kriterier.





Senast ändrad: 2012-12-21