JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Historia

I gamla tider hade kungen personligen den högsta dömande makten.  Kungens dömande makt utövades av en avdelning av Riksrådet. När Gustav III år 1789 avskaffade Riksrådet inrättades Högsta domstolen. Domstolen hade tolv ledamöter. Hälften skulle vara frälse (adliga) och hälften ofrälse. Kungen hade två röster och utslagsröst i domstolen. Den 19 maj 1789 började Högsta domstolen sin verksamhet.

Genom 1809 års regeringsform blev justitiestatsministern självskriven ledamot av domstolen. Justitiestatsministern var således både statsråd och domare. Detta upphörde år 1840, och därmed upplöstes banden mellan Högsta domstolen och statsrådet. Ett par år därefter avskaffades också ordningen med hälften frälse och hälften ofrälse justitieråd.  

Lagrådet inrättades år 1909. Lagrådet övertog Högsta domstolens uppgift att granska lagförslag. Samtidigt upphävdes kungens rösträtt i Högsta domstolen, den hade i praktiken inte utövats.

Rätten att överklaga till Högsta domstolen begränsades år 1915. Det infördes ett krav på särskilt tillstånd av Högsta domstolen för att få överklaga tvistemål om mindre värden och mindre allvarliga brottmål. År 1945 infördes krav på prövningstillstånd för alla mål. Prövningstillstånd fick även ges om det fanns anledning att ändra hovrättens avgörande.

I och med att en ny rättegångsbalk trädde i kraft år 1948 infördes regler om att det var möjligt att ha en muntlig rättegång även i Högsta domstolen, innan dess hade förfarandet enbart varit skriftligt. Det medförde att Högsta domstolen flyttade från ordenssalarna i Stockholms slott till Bondeska palatset vid Riddarhustorget Gamla stan.

Från och med år 1971 är Högsta domstolen en renodlad prejudikatinstans. Året därpå införlivades verksamheten vid den Nedre justitierevisionen i Högsta domstolen; därigenom upphörde den att vara ett särskilt ämbetsverk. Nedre justitierevisionen fanns redan före Högsta domstolens tillkomst och hade som uppgift att bereda och föredra mål och ärenden. Numera sköts de uppgifterna av Högsta domstolens kansli.

Genom 1974 års regeringsform upphörde Högsta domstolen att döma i kungens namn som Kungl Maj:t. Därmed upphörde också bruket att Högsta domstolens domar och beslut meddelades på Stockholms slott där de försågs med kungens sigill.

Högsta domstolen fick år 2010 sin första kvinnliga ordförande (myndighetschef), Marianne Lundius. Det första kvinnliga justitierådet, Ingrid Gärde Widemar, utnämndes år 1968.

 




Senast ändrad: 2017-09-13

Gustav III

 

Porträtt som föreställer Gustav III

Porträttet som föreställer Gustav III finns på Högsta domstolen och är en kopia utförd av kopisten Brita Juel-Soop efter ett original av Roslin.